En tripp till Österlen!

En tripp till Thomas och Lisa hinner vi med innan Stefan åker. Fredag den 8/10 sätter vi oss i bilen. Vi tar en sväng upp till Landala fiskbil, köper räkor, aioli med tillbehör och sen bär det av på E6an söderut genom ett höstligt och vackert Sverige. 35 mil senare anländer vi till Södra Kustvägen 740 och välkomnas förstås med eftermiddagsfika och god kaka. Det kan man alltid lita på. Hos Thomas och Lisa är det alltid trekaffe, uppskattas mycket.

Så roligt att träffas igen. Vi hade varit lite oroliga för våra vänner, Lisa hade haft eländigt ont i en axel och Thomas hade det jobbigt med PSA-värde och kisseriet. Men vi har verkligen en så trevlig helg med mycket gott samspråk, god mat och lite mysiga utflykter. Vi hoppas och tror att dom kan komma ner till Sydafrika efter jul. 

Samling och gruppfoto. Ingen stress eller spring mera, nu använder Stefan sin fina appleklocka när gruppbilder ska tas. Han sitter ner lugnt och fint och så trycker han på knappen!

Vi åker till Kiviks musteri, familjeägt sen 5 generationer. Henric Åkesson planterade det första äppelträdet 1888. Dom skördar 1000 ton äpplen om året. Ett äpple i taget!

Självklart ska vi gå på guidad tur. Här väntar vi på vår guide och grupp.

Vår duktiga guide, som verkligen har lite äppelkänsla i sig. 50 olika sorters äpplen odlas på Kiviks musteri. Man jobbar mycket med ekosystem i balans och gör sitt bästa att hålla efter bladlöss och andra kryp med nyttoinsekter som tex tvestjärtar, som bor i små svarta plastpåsar på dagen. Sen lämnar dom sitt bo på natten för att mumsa i sig en och annan lus.  

 

Vackra korgar av äpplen står lite här och var

Så frodiga och fina, dessutom vackert röda. Av äpplena tillverkas must, juice, cider, kräm och soppa. Och också det mousserande vinet Amadeus, som väl var vår första och billigare ersättare till champagnen. 

Vi avslutar med en äpplemustprovning. Här har Björn Ranelid satt sitt märke på Paradismusten  med citatet "När min själ är trött, vilar den på äppelblommans blad." Den var god men vår söta guide sa: han är med överallt, ibland blir jag så trött!!

Sen var det förstås dags för mat och då hade Lisa och Thomas valt en liten pärla i Rörum, nära Simrishamn. Franskans Creperie heter det, ett "bondfranskt" creperie, där man kan äta crepes förstås och galetter och pannkakor. Mycket trevligt ställe, fullt med folk. Själv åt jag lax med pepparrotssås och potatis, jättegott!

Tack fina Lisa och Thomas för så trevliga dagar! Det var så roligt att träffas. Det tar vi med oss när vi åker ner till Afrika lite före er. På söndag morgon är det hemfärd. Stefan måste hem och packa. Nästa gång vi kommer vill vi gärna göra en liten slottstur, till fina Svaneholms slott kanske?