Sydafrikabesök på Hunö!

Så roligt att vi får besök av vänner från Sydafrika. Eva och Hasse från Norrtälje och Agnes och Tor från Falun. Vi har känt varandra i lite mera än 10 år och mötesplatsen är vår tisdags- och fredagsgolf i Somerset West. 

Eva och Hasse har varit där nere i 19 år och har precis sålt sitt hus där nere och ska hyra en lägenhet i år. Agnes och Tor har varit där ungefär lika länge som vi, ca 12 år men är långvariga Afrikabor. Dom har bott både i Botswana och i East London i Sydafrika. Men nu är dom här, så kul! Hasse och Eva bor vid vattnet i Norrtälje men Agnes och Tor är riktiga landkrabbor säger dom själva och tycker det ska bli spännande att uppleva ostkusten.

Här har vi hela gänget, Stefan, Hasse, Tor, Eva och Agnes. Välkomna till Misterhults skärgård för några riktigt mysiga dagar i gott väder. Ja, trot eller ej, i dagarna tre ska solen stråla och ljumma vindar svepa över oss

Planeringen för nästa morgon är frukost 8.30 för att sedan upptäcka Hunö. Lunch och bad följer och sen båttripp i sakta mak runt Älö bysund och fika i Klintemåla.

Vi är på väg, fullastade med vatten i värmen

Stefan är huvudguide, nu är vi på väg upp till vikingagravar och Hunö Böte.

Väderbitna skyltar visar vägen.

En riktigt äkta vikingagrav, undersökt av arkeologer för länge sen.

Hunö är en bergig och skogig ö. Högsta punkten, Hunö böte, ligger 51 meter över havet. Här tände man vårdkasar för i tiden för att varna för ankommande fiender. Böte betyder just vårdkase. Namnet Hunö har rötterna i ett fornsvenskt ord, som betyder ås, bergsrygg. Men det kan också vara så att ön fått sitt namn efter hunen, som är ett fyrkantigt trästycke uppe i masten på gamla fartyg. Här har Stefan och Hasse klättrat upp i utkikstornet och kan se ända  bort till Öland från. Vi som inte går upp ser Blå Jungfrun och Oskarshamnsverket på avstånd.

På väg upp mot Hunö by, där Karin och Henning bodde förr i tiden. Nu ägs gården och ön av barnbarnen Åsa och Tor-Björn.

Hemkomna efter promenad i skogen vilar vi på vår trappa innan efterlängtat bad.

Efter uppfriskande bad, lite lunch och en tupplur så åker vi ut på en båttur. Vi tar den välbekanta rundan ut i farleden, genom Älö bysund och så landar vi i mysiga Klintemåla, där vi ska fika. Vi tror att cafeét stänger söndag den 14/8. 

Valborgs Café, här dricker vi kaffe och äter våfflor med grädde och sylt. Så gott och så trevligt

Mätta och nöjda drar vi hemåt. En öl sitter fint för somliga. Klintemåla skymtar i bakgrunden.

Sista kvällen med gänget. Vi äter lax och dricker en av Peters fina Chablisviner. Tack Peter, vi njuter och bugar för detta goda. Vi provar att få alla att stanna ytterligare en natt men se, det gick inte utan fredag middag är det hemresa. Vi tackar för titten, så mysigt att ha er här!

Vi tänkte vi kunde fresta med ett stjärnfall men det kunde vi inte. Det var nämligen så att den 13/8 passerade meteorregnet Perseiderna jorden, vilket innebär att man kan se meteorer falla dvs komma in i jordens atmosfär med hög hastighet. Då fattar de eld och det är det som vi uppfattar som att en stjärna faller. Detta sker främst fre 13/8 men egentligen hela helgen. Bäst chans skulle man ha om man tittade mot nord och nordöst, mot Perseus stjärnbild. 

Men iallafall, jag gick ut med yogamatta och kudde och blickade upp mot himlavalvet och tror ni inte att jag såg en stjärna glida över himlavalvet. Jag har sett det en gång förut, för länge sen  men detta upplevde jag som lite svagare. Kanske var det det också men kul ändå! 

Stefan kom ut lite senare med sin stjärnapp men något mera stjärnfall såg vi inte!

Sightseeingdag I Stockholm.

Nästa dag, dagen efter Viggos konfirmation, så åker familjen Gunnarsson till Grekland på semester. Stefan och jag stannar kvar en extra dag i Stockholm. Vi ska njuta och mysa på stan. Vi börjar riktigt bra med att låta bilen stå och tar Waxholmsbåten in till stan. Vilken bra idé detta var, så trevligt och dessutom effektivt. Från Gåshaga in till Grand Hotell och Kungliga Slottet inne vid Strömmen tog det ca 35 minuter. Dessutom strålade solen, vindarna var ljumma och om man ville hade man kunnat äta frukost på båten. 

På väg in till Strömmen, Grand Hotell och Slottet

Vi passerar Gröna Lund. Som alltid förundras jag över hur mycket attraktioner man får plats med inom Gröna Lunds trånga ramar.

Här har vi kommit till Norrbro och Riksdagshuset. Norrbro ska nämligen vara tillverkad av Fliviksgranit och vi ville se med egna ögon om bron är så vacker och unik, som vår stenhuggerifirma säger. Svaret är att den ser ut som ordinär granit, lite beige. 

Strax bredvid ligger Sagerska Palatset, lite inklämt bland två något större hus. Utrikesdepartementet på höger sida, tror vi. I Sagerska palatset bor vår statsminister, Magdalena Andersson och Stefan Löfven m fl före henne.

Vi går förbi Kungliga Slottet kl 12, precis i tid för vaktavlösningen

Men nu har vi landet en liten bit därifrån på ett café vid Stortorget. Här inmundigas kanelbullar och cappuccino tillsammans med ett gäng andra tröttfotade turister

Caféutsikt

Västerlånggatan i Gamla Stan, massor av folk även här

Sen går vi till Fotografiska Museet, en av mina favoriter, alltid roliga intressanta utställningar här. Denna gång fanns tre huvudutställningar, den första och största var engelsmannen Terry 

O´ Neills utställning. Efter 60 år som fotograf lämnade han efter sig en otrolig bildskatt. Han har troligen fotograferat varenda känd person under sista halvan på 1900-talet. Hans karriär började med att han fotograferade en ny popgrupp, the Beatles för en av de stora tidningarna i England. En vecka senare var det någon som sa, det finns en grupp till, som faktiskt är ännu bättre, Rolling Stones. Som sitt uppdrag nr 2 fotade han Rolling Stones och hans lycka var gjord. Men han tog bilder av många fler kändisar. Här kommer några exempel, Brigitte Bardot, Audrey Hepburn och David Bowie. Tyvärr finns han inte i livet längre utan han gick bort 2019. Men hans fantastiska bilder finns kvar.

Brigitte Bardot 1971, hon pratade ingen engelska, han pratade ingen franska men han var med vid en filminspelning och fascinerades av henne, blev nog lite kär. Det blåste, hon strök hela tiden bort håret från ansiktet, cigaretten var där, han formade bilden för sin inre syn och lyckades fånga den med kameran.

Audrey Hepburn, för länge sen, en duva landade på hennes axel, hon insåg att detta kan bli en bra bild, slog ner blicken och han knäppte. Kanske har ni precis som jag sett denna bild tidigare i livet, vacker!

David Bowie 1974, reklamfotografering och David kom med en absolut enorm hund. David sträckte ut sig i stolen och hunden satt bredvid, så långt allt väl. Men kameran klickade, hunden blev orolig och varje gång elektronblixten gick på, så hoppade hunden upp och försökte fånga blixten. Bilden kallas "Jumping dog" och har blivit en av de mest ikoniska bilderna inom rock'n'roll

På nästa våning finns en utställning "Fotografi mellan konst och mode" med, i mitt tycke bedövande vackra bilder. Många av dom har fått stor spridning i mode- och livsstilsmagasin, i reklamkampanjer genom att plocka in både konst, mode och kultur i konceptet. Det handlar om den svarta kroppen, de svartas liv och den svarta kreativiteten sägs det i beskrivningen av bilderna.

 

Vacker

Vackrare

Vackrast?

Sista utställningen är "Andy Warhol Photo Factory" och Andy är nog helt enkelt otroligt udda. Hans foton är nog bara speciella som Andy Warhol verk. Han gillade repetition. Många foton var collage av 4 eller kanske 12 likadan foton. Andra var underkroppar från män eller kvinnor, rakt upp och ner och inte så jätteroliga. Inga foton var speciellt väl tagna utan såg mera ut som slarvigt och massproducerat än något annat. Stefan och jag var inte imponerade.

Men denna bilden var ju lite läcker, speciellt med en läcker Stefan framför affischen

Utanför Fotografiska tog vi sen fotografiskabåten till Dramaten. Där hoppade vi på en buss till Djurgårdsbron, gick över bron och in på en restaurang med gulrandiga markiser, namn okänt. Men här åt vi en jättegod Caesarsallad med ett gott glas vin till och tittade på båtflödet i Djurgårdkanalen. Helt underbart och sen tog vi Waxholmsbåten hem till Gåshaga igen. Vilken trevlig dag vi har haft!

Viggos konfirmation 30/7.

Viggo åker, precis som storasyster Vilda, till Lillsved på konfirmationsläger. Fantastiskt ställe i Svenska Kyrkans regi. Här ägnar man sig åt att konfirmationsprat, etik och moral och livets viktiga frågor på förmiddagarna. Eftermiddagarna ägnas åt att ta förarbevis för båt och att spela golf eller tennis. 

Vi tror att Viggo med 53 kompisar hade det fantastiskt bra. Inga mobiler tillåtna. Han ringde inte hem på 3 veckor och var rätt så fåordig vid hemkomsten, saknade kanske hela kompisgänget. Konfirmationen hölls i vackra Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm. 

Vi väntar på insläpp tillsammans med alla andra konfirmanders familjer.

I kyrkbänken, mamma Lisa och pappa Ola

Systrarna Viola och Vilda

Så kommer konfirmanderna in. Viggo har lånat pappas kostym, skor, skjorta, slips, allt! Sitter    mycket bra, Viggo är verkligen jättefin.

Högtidligt och fint men glada leenden också, precis som det ska vara!

Alla läste upp en del av en dikt/vers. Viggo hade glömt sin lapp hemma men det gjorde inget. Han läste upp ur minnet och det gick helt utmärkt. Dessa unga människor med sina fläckfria minnen, man blir imponerad och kommer också ihåg precis hur det var. 

Hela gruppen

Pappa Ola vill ta ett foto

Grupp 5, Viggos grupp, skriver brev till Gud: Hej Gud, du som är bland molnen, ge oss den hjälp vi behöver, ta bort våra synder. Du är störst och kommer att förbli det. Låt våra liv bli dunder, tack min broder Jesus. Amen!

Viggo har kommit ut, allt är avslutat, tror han känner sig nöjd och glad. Vi är också nöjda och  glada!

Kompis Mauritz, som Viggo känt sen han var liten, båda i Lidingöfrilla!

Dagen avslutas med "Kramringen". Så är har 54 ungdomar stått en gång varje dag i 3 veckor. Alla har fått ge varandra en kram, 54 kramar varje dag. Kunde man inte kramas innan så kan man det nu, så bra!

Dom fick också lära sig att stå "lediga" och i "givakt" av en av ledarna. Det gjorde dom med disciplin och god rättning!

Allt över, nu åker vi hem och äter lite tårta!

Man får ju också lite presenter, när man konfirmeras. Så Viggo tog lite överväldigad emot en jättefin klocka från hela familjen, ett halvt hjärta smycke (som alla Viggos systrar och kusinerna i Stockholm har likadana), en telefon (Viggos var trasig) och en fin fyrklöver från kusinerna. Underbart presentbord!

Vilda, Viola och Viggo med Pers o Lisas barn, Elsa, Alve och Inga. Tror det är Klara som saknas på bilden. Dom kom och firade Viggo med oss och åt gärna lite tårta också. 

Slottsrunda på Österlen med Lisa och Thomas

 Vi åker till vackra Österlen den 13 - 15/7 för att hälsa på Lisa och Thomas, som alltid så kul att ses igen. Thomas mår fint trots sin sjukdom. Dom efterhängsna infektionerna har lyst med sin frånvaro. Båda spelar golf, Thomas på lugnare vis men Lisa är i gång och vinner förstås tävlingar allt som oftast, som hon alltid brukar göra. Döttrarna är på plats med sina familjer och Calle med familj är snart på väg hem från Portland, Oregon. Man kan inte må annat än bra med så mycket vitaminpiller runt omkring sig. Så kul det är att ses igen. Vi upptäcker att det var länge sen. Vi har mycket att prata om som alltid och det känns så bra!

Vi ska på slottsrunda, planerat sen förra gången vi var här. Christinehof och Svaneholm står på agendan. 

Fina Christinehofs slott

Thomas o Stefan på väg in till fika och guidad tur

Underbar dag, trevligt det här!

Här fikar vi och servas av dam i tidsenliga kläder.

Christina Piper styrde över ett imperium av slott och gårdar, ett alunbruk och var en av Nordens främsta företagare, både bland män och kvinnor.

Med ett absolut nej tilläktenskap och därmed förmyndarskap höll Christina flaggan högt och det gjorde hon med kraft och uthållighet. 

Intressant text, vilket energipaket hon var, Christina Piper!

Hennes man, Carl Piper hade sin egen karriär ute på krigsfältet som chef för fältkansliet åt Karl XII. Inte minst syntes hans viktighet på hans fältsäng. En dröm i grönt och rosa brokad, föga passande, kan man tro, för ett liv i fält. 

Förutom att styra sin familj med järnhand så  detaljstyrde Christina Piper gärna det mesta,  men hon var med sin tid. Här är toaletten på Christinehofs slott, torrtoa med stort fall. Sen var trapporna mellan de olika våningarna specialgjorda med grunda steg. Christinas tunga kjolar gjorde att det blev lättare att gå uppför trappan då.

Så intressant tyckte vi allihopa, mysig tur runt slottet och sist men inte minst, bra fika! Sen fortsätter vi till Svaneholms slott, där vi äter en god lunch och sen på sedvanligt, ganska så snabbt vis,  går vi igenom det fantastiskt fina museum, som är inrymt här och som till stor del speglar Rutger Mackleans gärning.

Här sitter han, Rutger Macklean, en framsynt man och slottsherre, som ser mera ut som en lärare än slottsherre. Han startade skola och använde sig av Pestalozzis pedagogik. Han ville upplysa och fostra, väcka människans inre krafter och skapa självständigt tänkande individer. 

Skolan på Rutger MacLeans tid

Enskiftet, denna oerhört viktiga jordreform, sprang också fram ur Rutgers hjärna. Läs och begrunda, istället för att allt var utspritt, så samlades en bondes ägor i en fyrkant med husen i mitten. Alla gamla gårdshus revs och nya byggdes på rätt plats. Jordbruket rationaliserades enligt upplysningstidens ideal. 

Vi hälsar på hos Anna o Christian, som snart åker till Bali tillsammans med alla tre barnen, för ett sabbatsår i värmen.

Dags för hemresa, åter Hunö. Vi skickar hej då bild till Thomas o Lisa, som åkt iväg till Båstadtennis.

Vi avslutar med Rutgers skola i Skurup. Jag skulle tro att min mamma, född 1920 satt i likadana bänkar på 30-talet.