Göteborg till Kapstaden 29 oktober!

Så är jag då nere i Kapstaden igen och har varit här ungefär en månad redan. Men innan jag landar i Sydafrika på riktigt, måste jag bara säga hej då till staden Göteborg! 

Jag vet att dan innan jag skulle åka tog jag en kort promenad. Det var höst, ingen tvekan om det. Lövträden sträckte kala grenar mot himlen och löven rasslade runt när man gick. Regn i luften men inte så kallt ändå. Julskyltningen har börjat, julglittret har kommit upp, tidigt som alltid, men härligt. 

Lorensbergsparken helt nära oss

Fin julbelysning på Vallgatan, gågata mitt i stan

.

En sak till, här kommer en sista liten slängkyss ifrån Lidingö. Viola och jag var ju på bio i Lidingö Centrum vid sista visiten där uppe. Vad hände då, vi hade ju lite bråttom och kanske parkerade jag inte helt perfekt. Ja, det var inte så illa, jag drillas ju av Stefan här nere, som är fast övertygad om att man måste stå spikrakt! Men med största ödmjukhet måsta jag konstatera att det var alltså inte tillräckligt bra! Lappen nedan satt under min vindrutetorkarblad.

Ändå rätt kreativt, en Afrikavän kanske?! Det där sista var ju riktigt ruggigt, må loppor från 1000-tals kameler hemsöka dina armhålor!!

En rätt skön sista hälsning från Sverige. Man förundras över att någon sitter hemma vid datorn och skriver ut lappar att ha i fickan och dela ut till ev syndare i trafiken. Kanske nån pensionär, som känner sig irriterad?

Men nu lämnar vi kreativiteten i Sveriges alla hörn och jag landar i Sydafrika hos käre Stefan, som nu har varit här i så där 2 1/2 vecka. Han har fixat och donat med det mesta och gillar inte när jag kommer och röjer på Ingervis. Men det är svårt att stilla sig efter 18 timmar på flyget. Det kliar i fingrarna, att ta det lugnt är inte lätt. 

Men det är härligt att möta våren här nere. Lite kyligt är det allt, kallt på nätterna men ganska skönt på dagarna. Golvvärmen är på inomhus och det är fantastisk skönt.

Söndag morgon går vi en promenad nere på Strand. Så mycket folk och välbekant och kärt. Det här har vi sett förut. Sköna vindar och fläktar från livet, som rör sig överallt.

Strands fina strand, där havet aldrig ser ut som det gjorde dagen innan. Jag tänker ofta på havsmålaren Axel Lind i Skagen och hans tavlor där havet skiftade i alla blåa, gröna och grå nyanser. Precis som här!

Tanter ser likadana ut överallt, sitter fint och har fika med sig.

Vid Livräddarnas högkvarter är det tävlingar denna dag med Sydafrikastuk. Att förflytta stora traktordäck med hjälp av sina kroppskrafter är en av dom.

Här kommer minilivräddarna springande med sin coach. Det börjas tidigt med träning. Detta är ett viktigt värv.

Religionen och kyrkan är alltid med på ett hörn i Sydafrika. Här är det gudstjänst på stranden.

Man måste bara gå i vattnet och plaska med fötterna, när man nu tycker det är för kallt för att doppa hela kroppen.

Fiskarna här står på stranden med långa linor som är sträckta ut i vattnet.Vi tror att fiskarna själva går ut och placerar sitt bete med dito sänke ute i vattnet. Sen gör det högt ställda metspöt att linan blir sträckt. Mycket fisk får dom inte.

På torsdag den 4/11 ordnar vi en tripp till Stardust, vårt Wallmann-salonger ställe i Kapstaden. Vi längtar ju efter lite musik, teater, lite liv helt enkelt! Där är det Rockn´roll afton med Grease. Detta underbara ställe där man för en mycket moderat penning får lyssna till fantastiska artister, äta en bra middag och helt enkelt ha en riktigt mysig kväll. 

Vi bokar in Nelson, vår chaufför, som man kan lita på i alla väder och som anlitas av många svenskar här nere. Han kommer och hämtar i finaste svarta kostymen, modell äldre men den sitter perfekt och Nelson själv är ett under av vänlighet och värdighet. Vi kör runt och hämtar alla och kl 19 är vi på plats där inne i Woodstock.

4-rättersmiddag, och fullt hålligång redan från början. Välkända Grease, som handlar om Sandy och Danny, kommer vi ju alla ihåg. Olivia Newton John och supersnygga John Travolta var ju fantastiska i denna musical. Även här är artisterna fantastiska, vilka röster men oj, så mycket ljud det blir i denna lilla lokal. Det räcker att man pratar så vibrerar det i väggarna. Man får vässa sin hörsel och inte ens det hjälper när orden skall urskiljas. 

Efter Grease var det potpurri på en massa kända musicallåtar, fantastiskt bra. Den välvuxna, kurviga tjejen i svart klänning i mitten var "vår"servitris och hon kunde verkligen sjunga precis som hela övriga gänget.

Vi som åkte ut på vift, Babs, Inger, Christina, Lotta, Åke, Eric, Mirre, Stefan, Ann-Mari och Ulf.